Aktier

GAV-kalkylator

Ange det totala belopp du investerat och antalet aktier du äger så får du ditt genomsnittliga anskaffningsvärde per aktie.

  • Gratis
  • Ingen registrering
  • Uppdaterad för 2026

Investering & aktier

kr

Ange investerat belopp och antal aktier för att se ditt GAV.

Räkneexempel

Med dessa exempelvärden:

  • Totalt investerat belopp50 000 kr
  • Antal aktier400

Genomsnittlig kurs per aktie: 125 kr

  • Totalt investerat belopp50 000 kr
  • Antal aktier400
  • Om det första värdet vore 10% högre138 kr

Lägg till kalkylatorn på din webbplats

Gratis att bädda in. Kopiera koden nedan så hamnar den fungerande kalkylatorn direkt på valfri sida.

Så använder du kalkylatorn

Ange det totala belopp du investerat i ett innehav och hur många aktier du äger i dag. Kalkylatorn visar ditt genomsnittliga anskaffningsvärde per aktie - GAV - alltså den kurs där innehavet går jämnt upp och allt däröver är vinst.

Standardscenariot

Kalkylatorn öppnar med dessa värden:

  • Totalt investerat belopp: 50 000 kr
  • Antal aktier: 400
Genomsnittlig kurs per aktie = 125 kr

Räkneexempel med startvärdena

Har du investerat 50 000 kr och äger 400 aktier är ditt GAV 125 kr per aktie. Står kursen i 140 kr ligger du 15 kr plus per aktie, alltså 6 000 kr på hela innehavet - och under 125 kr är positionen på minus.

Räkna med courtaget

Det investerade beloppet ska inkludera courtaget du betalat vid varje köp, eftersom det är en del av vad aktierna faktiskt kostat dig. Många glömmer det och får ett GAV som ligger några kronor för lågt - och en nollpunkt som därmed är fel.

Flera köp vid olika kurser

Det är här kalkylatorn gör nytta: har du köpt i tre eller fyra omgångar räcker det att summera alla köpbelopp och alla aktier. Snittet är viktat automatiskt - ett stort köp påverkar mer än ett litet, precis som det ska vara i en ärlig kalkyl.

Att snitta ner - och risken i det

Köper du fler aktier när kursen fallit sjunker ditt GAV, vilket kallas att snitta ner. Det sänker nollpunkten - men ökar också beloppet du satsat i ett bolag som just gått dåligt. Gör det utifrån en analys, aldrig för att slippa se ett rött tal.

Genomsnittsmetoden i deklarationen

På en vanlig depå ska vinsten deklareras, och Skatteverket använder genomsnittsmetoden: exakt samma uträkning som här, tillämpad på hela innehavet av ett värdepapper. Har du köpt vid flera tillfällen är GAV alltså inte bara en hjälpsiffra - det är den skattemässiga sanningen.

Schablonmetoden som alternativ

För marknadsnoterade aktier finns även schablonmetoden: du får ta upp 20 procent av försäljningspriset som anskaffningsvärde. Har du ärvt eller ägt aktier så länge att underlaget saknas kan den vara både enklare och förmånligare - jämför de två innan du fyller i blanketten.

På ISK spelar GAV mindre roll I ett investeringssparkonto beskattas inte enskilda vinster, utan kontot schablonbeskattas årligen - GAV påverkar alltså inte skatten. Det är fortfarande ett utmärkt mått på hur innehavet gått, men de skattemässiga reglerna ovan gäller depån.

Fonder och månadssparande

Samma matematik fungerar för fondandelar, och där är den ofta ännu mer användbar: ett automatiskt månadssparande ger dussintals köp till olika kurser. Summera insättningarna och antalet andelar så ser du precis var din nollpunkt ligger efter alla år av sparande.

Vanliga misstag

Att glömma courtaget, att räkna om GAV efter en split utan att justera antalet aktier, och att låta ett lågt GAV bli ett skäl att behålla en dålig placering. Marknaden bryr sig inte om vad du betalat - bara om vad bolaget är värt.

Håll listan uppdaterad

Notera datum, antal, kurs och courtage vid varje köp i ett enkelt kalkylark. Då har du GAV i realtid, deklarationsunderlaget färdigt i mars och ett facit över dina egna beslut - tre nyttor för tio sekunders arbete per affär.

Vanliga frågor

Hur räknas GAV ut?

Dela det totalt investerade beloppet med antalet aktier du äger. 50 000 kr investerat i 400 aktier ger ett genomsnittligt anskaffningsvärde på 125 kr per aktie.

Varför är GAV viktigt?

Ditt GAV är innehavets nollpunkt och grunden för att mäta vinst eller förlust. Köper du fler aktier när kursen fallit sjunker snittet - att snitta ner, som det brukar kallas.