Vad du fyller i
Ange nuvärdet av de framtida kassaflödena och investeringsbeloppet, så får du lönsamhetsindex. Talet visar hur många kronor varje satsad krona ger tillbaka räknat i dagens penningvärde, och det är särskilt användbart när flera projekt ska rangordnas mot varandra.
Vad standardvärdena ger
Så blir det med de förifyllda värdena:
- Nuvärde av kassaflöden: 1 850 000 kr
- Investeringsbelopp: 1 400 000 kr
Räkneexempel med startvärdena
1 850 000 kr i nuvärde delat med 1 400 000 kr i investering ger ett index på 1,32. Nettonuvärdet blir därmed 450 000 kr, och projektet skapar alltså värde - förutsatt att antagandena bakom kassaflödena och diskonteringsräntan håller för granskning.
Gränsen går vid ett
Ett index över 1 betyder positivt nettonuvärde och under 1 negativt. Vid exakt 1 går projektet jämnt upp mot avkastningskravet. Det är alltså samma beslut som nettonuvärdet ger, men uttryckt som en kvot i stället för som ett belopp.
Därför är det bättre vid rangordning Nettonuvärdet gynnar stora projekt eftersom det mäts i kronor. Lönsamhetsindex mäter effektivitet per investerad krona och är därför det rätta måttet när kapitalet är begränsat och flera projekt konkurrerar om samma budget.
Vid kapitalransonering
Har du tio miljoner att fördela och fem projekt att välja mellan ger en rangordning efter lönsamhetsindex den kombination som maximerar det samlade värdet. Att i stället välja efter nettonuvärde leder ofta till att ett enda stort projekt tar hela budgeten och tränger ut flera bättre.
Diskonteringsräntan avgör allt
Nuvärdet i täljaren beror helt på vilket avkastningskrav som använts. Höjs kravet några procentenheter kan ett projekt gå från lönsamt till olönsamt. Räkna därför alltid med ett spann av räntor och redovisa hur känsligt resultatet är för just det antagandet.
Kassaflöden, inte vinst Modellen ska matas med faktiska kassaflöden efter skatt, inte med redovisad vinst. Avskrivningar är ingen utbetalning och ska läggas tillbaka, medan investeringar och förändringar i rörelsekapital ska dras. Att blanda ihop de två är det vanligaste felet i investeringskalkyler.
Ömsesidigt uteslutande projekt
Ska du välja ett av två alternativ som inte kan genomföras samtidigt är nettonuvärdet det korrekta måttet, eftersom det mäter det totala värdeskapandet. Lönsamhetsindex kommer till sin rätt först när flera projekt kan genomföras och kapitalet är den begränsande faktorn.
Komplettera med återbetalningstid
Ett projekt kan ha högt index men binda kapital i tio år. Räkna därför även återbetalningstiden, som visar hur snabbt pengarna kommer tillbaka - särskilt viktigt för mindre bolag där likviditeten sätter gränsen snarare än lönsamheten.
Vanliga misstag Att använda samma diskonteringsränta på projekt med olika risk, att mata modellen med vinst i stället för kassaflöde, och att rangordna ömsesidigt uteslutande alternativ på index. Alla tre leder till beslut som ser välgrundade ut men vilar på fel grund.
Räkna tre tal per projekt
Nettonuvärde, lönsamhetsindex och återbetalningstid. Tillsammans svarar de på om projektet skapar värde, hur effektivt det använder kapital och hur länge pengarna är bundna. De tre svaren räcker för att fatta ett välgrundat beslut, och de bygger alla på samma uppsättning kassaflöden så ingen extra insamling av underlag behövs för att ta fram dem. Att presentera alla tre i samma beslutsunderlag gör dessutom att diskussionen handlar om antagandena i stället för om vilket mått som råkar gynna det egna förslaget.