Vad kalkylatorn räknar ut
Ange lånet så ser du vad halva månadsbetalningen blir och vilken effekt betalningar varannan vecka får på löptid och räntekostnad. Den här sidan fokuserar på själva beloppet och hur det passar in i en hushållsbudget, snarare än på mekaniken bakom.
Standardscenariot
Utgå från de förifyllda siffrorna:
- Lånebelopp: 2 000 000 kr
- Ränta: 4,40%
- Löptid i år: 30
Närmare bestämt: Motsvarande månadsbetalning: 10 015,22 kr, Total räntekostnad: 1 340 022,47 kr, Slutbetalt efter (månader): 308.
Räkneexempel med startvärdena
Ett lån på 2 miljoner kr till 4,4 procent på trettio år ger 10 015 kr i månaden - alltså 5 008 kr varannan vecka. Över hela löptiden sparas drygt 265 000 kr i ränta och lånet blir slutbetalt 52 månader tidigare.
Två extra betalningar per år att planera för
Tjugosex perioder om 5 008 kr blir 130 208 kr per år, mot 120 183 kr vid tolv månadsbetalningar. Skillnaden är precis en extra månadsbetalning - och det är den summan som ska rymmas i budgeten, inte något mystiskt tillägg som uppstår ur intervallet.
Betalningen följer inte månadsskiftet
Två gånger om året infaller tre betalningar under samma kalendermånad. För ett hushåll med jämna inkomster går det bra, men ligger andra fasta utgifter koncentrerade till månadsskiftet kan just de månaderna bli ansträngda. Det är den praktiska invändningen mot upplägget.
Den svenska varianten
Svenska banker aviserar bolån månadsvis, så exakt det här upplägget är sällan möjligt. Effekten får du i stället genom att lägga undan en tolftedel av månadsbetalningen - 835 kr i exemplet - och amortera extra en gång om året när beloppet är samlat.
Fördelen med den svenska varianten
Pengarna ligger på ditt eget konto till dess att amorteringen görs, vilket betyder att de fortfarande är tillgängliga om något oväntat händer. Ett automatiskt uttag varannan vecka ger ingen sådan flexibilitet, och det spelar roll i ett år med oväntade utgifter.
Räkna om till din egen betalning
Ta din faktiska månadsavi, dela med två för periodbeloppet och med tolv för det årliga extrabeloppet. Med de två talen kan du välja upplägg utifrån hur din likviditet ser ut över året i stället för att följa en tumregel från en annan marknad.
Effekten avtar med tiden
Extra betalningar gör störst nytta tidigt, när skulden och därmed räntan är som störst. Börjar du efter tjugo år av trettio är effekten en bråkdel av vad kalkylen visar - vilket är ett argument för att sätta upp vanan så snart lånet är taget.
Villkoren avgör om det går På rörlig ränta får du normalt amortera extra fritt, medan bunden ränta kan utlösa ränteskillnadsersättning på belopp utöver avtalad amortering. Kontrollera alltid ditt eget avtal - villkoren skiljer sig mellan banker och mellan olika lånedelar hos samma bank.
Vanliga misstag
Att tro att 26 halva betalningar motsvarar 26 månadsbetalningar, att glömma de månader då tre perioder infaller, och att starta upplägget så sent i löptiden att effekten blir marginell. Alla tre kommer av att man räknat på intervallet i stället för på årsbeloppet.
Testa båda vägarna
Räkna först periodbeloppet, sedan den årliga extraamorteringen. Ger de samma slutbetalningsdatum - vilket de gör - kan du välja den variant som passar din vardag bäst utan att förlora en enda krona i effekt.