När det här är användbart
Ange utbetalda skador och premieintäkten för perioden, så får du skadeprocenten. Nyckeltalet är försäkringsbranschens motsvarighet till bruttomarginal och avgör om ett försäkringsbestånd är sunt eller behöver prissättas om.
Exempel i siffror
Utgå från de förifyllda siffrorna:
- Utbetalda skador: 780 000 kr
- Premieintäkt: 1 150 000 kr
Räkneexempel med startvärdena
780 000 kr i skador på 1 150 000 kr i premieintäkt ger en skadeprocent på 67,83 procent. Knappt en tredjedel av premierna återstår alltså för att täcka administration, skadereglering, återförsäkring och vinst - vilket i branschen betraktas som en fullt acceptabel nivå.
Totalkostnadsprocenten är facit Lägg driftkostnadsprocenten till skadeprocenten så får du totalkostnadsprocenten. Ligger den under hundra går själva försäkringsrörelsen med vinst; ligger den över finansieras verksamheten av kapitalavkastningen i stället, vilket är en betydligt känsligare position.
Skador som inträffat men inte anmälts
En del skador är kända först långt efteråt, särskilt inom ansvars- och personförsäkring. Bolagen gör därför en reservering för sådana åtaganden, och kvaliteten på den bedömningen påverkar skadeprocenten direkt - en för låg reserv gör ett dåligt år att se bättre ut än det var.
Enstaka storskador slår hårt
I ett litet bestånd kan en enda brand eller en stor personskada lyfta skadeprocenten dramatiskt utan att något systematiskt förändrats. Läs därför talet över flera år och gärna rensat för storskador, annars förväxlar man otur med ett prissättningsproblem.
Återförsäkring jämnar ut Genom återförsäkring köper bolaget skydd mot just de stora enskilda skadorna. Det sänker toppen i utfallet mot en löpande kostnad, och det är därför skadeprocent ofta redovisas både före och efter återförsäkring - de två talen berättar olika delar av samma historia.
Prissättning bygger på historik
Premien sätts utifrån förväntad skadekostnad plus säkerhetsmarginal och driftkostnader. Stiger skadeprocenten strukturellt måste antingen premien höjas eller villkoren stramas åt - och i en konkurrensutsatt marknad är det första alternativet sällan lika enkelt som det låter.
Självrisk styr både pris och beteende En högre självrisk minskar antalet småskador och sänker skadeprocenten, samtidigt som premien kan sättas lägre. Det är den avvägning varje kund gör vid tecknandet - och den fungerar bara om självrisken är hög nog att faktiskt påverka anmälningsbeteendet.
Använd det på ditt eget bolag
Även för en företagskund är talet användbart: räkna dina egna anmälda skador mot vad du betalat i premie över några år. Ligger kvoten lågt har du ett konkret argument vid nästa förhandling, och underlag för att fråga efter bättre villkor.
Vanliga misstag Att jämföra skadeprocent mellan olika försäkringsgrenar, att läsa ett enskilt år isolerat, och att glömma reserveringarna för okända skador. Alla tre gör att ett bestånd framstår som mer eller mindre lönsamt än det verkligen är.
Följ tre tal tillsammans
Skadeprocent, driftkostnadsprocent och totalkostnadsprocent. Med dem tre bredvid varandra ser du inte bara om affären går ihop utan också varför - och det är den frågan som går att göra något åt. Ett bestånd med hög skadeprocent men låga driftkostnader kräver helt andra åtgärder än det omvända, och den skillnaden syns bara när alla tre talen räknas fram och läses bredvid varandra. Tre tal ur samma rapport räcker alltså för att förstå var problemet sitter.