När det här är användbart
Ange den årliga kupongen i kronor och obligationens nominella belopp, så får du kupongräntan i procent. Det är den ränta som står i emissionsvillkoren och som aldrig ändras under löptiden - vilket gör den till obligationens mest förutsägbara egenskap och samtidigt den mest missförstådda.
Standardscenariot
Med värdena i formuläret:
- Kupong per år: 4 250 kr
- Nominellt belopp: 100 000 kr
Räkneexempel med startvärdena
4 250 kr i årlig kupong på 100 000 kr nominellt ger en kupongränta på 4,25 procent. Beloppet betalas ut oavsett vad kursen gör, och oavsett om du köpt papperet över eller under pari - kupongen är knuten till nominellt belopp och ingenting annat.
Kupongränta mot faktisk avkastning
Köper du under nominellt belopp blir din löpande avkastning högre än kupongräntan, och tvärtom. Det är därför tre olika tal används om samma papper: kupongränta, löpande avkastning och effektiv avkastning till förfall. Att blanda ihop dem är den vanligaste källan till felaktiga jämförelser.
Så bestäms kupongen vid emission Utgivaren sätter kupongen nära det avkastningskrav marknaden har för den löptiden och kreditrisken vid emissionstillfället, så att papperet kan säljas ungefär till nominellt belopp. Ändras marknadsräntan därefter rör sig i stället kursen, eftersom kupongen ligger fast under hela löptiden.
Därför faller kurser när räntan stiger
En obligation med 4,25 procents kupong blir mindre attraktiv om nyemitterade papper ger sex procent. Priset måste då sjunka tills den effektiva avkastningen matchar marknadens krav. Det sambandet förklarar varför räntefonder faller i värde under perioder med stigande räntor.
Kreditrisken syns i kupongen
Ett företag med svagare finanser måste erbjuda en högre kupong än staten för samma löptid. Skillnaden kallas kreditspread och är betalning för risken att pengarna inte kommer tillbaka. Två papper med samma kupongränta kan därför vara helt olika affärer beroende på utgivaren.
Rörlig kupong som alternativ Vissa obligationer har en kupong som följer en referensränta plus ett påslag och räknas om varje ränteperiod. De skyddar mot stigande räntor eftersom utbetalningen då stiger, men de ger ingen förutsägbarhet - vilket är precis den egenskap en fast kupong erbjuder.
Nollkupongare saknar kupong helt
Ett papper utan kupong säljs under nominellt belopp och hela avkastningen realiseras vid förfall. Kupongräntan är då noll medan den effektiva avkastningen kan vara betydande. Sådana obligationer är särskilt räntekänsliga eftersom inga betalningar kommer in under vägen.
Beskattning av kupongen
På en vanlig depå beskattas kupongen som ränteinkomst med trettio procent i inkomstslaget kapital, medan innehav på ett investeringssparkonto omfattas av schablonbeskattning oavsett utfall. Vilket som lönar sig beror på ränteläget, och skillnaden kan vara betydande över en lång löptid.
Vanliga misstag Att räkna kupongräntan på marknadskursen, att jämföra kupongränta mot en annan obligations effektiva avkastning, och att bortse från kreditrisken när en hög kupong ser lockande ut. Alla tre gör att ett papper framstår som bättre än det faktiskt är.
Räkna alla tre talen
Kupongränta, löpande avkastning och effektiv avkastning till förfall hör ihop. Med alla tre framför dig ser du både vad som betalas ut och vad affären faktiskt ger. De tre talen står alltid i samma villkorsdokument eller på mäklarens produktsida, så det tar under en minut att hämta dem och slippa gissa vilket av dem en uppgift avser.