Fälten i formuläret
Ange din disponibla inkomst - alltså det som landar på kontot efter skatt - så fördelas den enligt 50/30/20. Regeln är populär just för att den är enkel nog att komma ihåg och tillräckligt grov för att fungera utan kalkylark.
Räkneexempel
Kalkylatorn öppnar med dessa värden: Disponibel inkomst per månad 35 000 kr.
Närmare bestämt:
- Behov: 17 500 kr
- Önskemål: 10 500 kr
- Sparande: 7 000 kr
Räkneexempel med startvärdena
Vid 35 000 kr i disponibel inkomst blir fördelningen 17 500 kr till behov, 10 500 kr till önskemål och 7 000 kr till sparande. Den sista posten motsvarar en sparkvot på tjugo procent, vilket över ett år blir 84 000 kr före all avkastning.
Vad räknas som behov?
Boende, mat, el, försäkringar, transport till arbetet, barnomsorg och minimibetalningar på lån. Kriteriet är att posten är svår att ta bort på kort sikt utan påtagliga konsekvenser - inte att den känns nödvändig i stunden.
Och vad är önskemål?
Restaurangbesök, strömningstjänster, resor, träningskort, kläder utöver det nödvändiga. Gränsdragningen är personlig, men var ärlig: den vanligaste anledningen till att regeln inte fungerar är att posterna i mitten smyger sig in bland behoven.
Amortering hör till sparandet
En viktig detalj: amortering på bolånet är sparande, inte konsumtion - pengarna flyttar från konto till bostad. Räntan är däremot en boendekostnad. Delar du upp bolånebetalningen rätt blir din sparkvot ofta betydligt högre än du först trodde.
Boendet spränger ofta ramen I storstadsregioner kan boendet ensamt ta trettio till fyrtio procent av nettot, vilket gör femtio procent till behov svårt att hålla. Då är regelns värde att den synliggör avvikelsen - och tvingar fram ett medvetet val om var kompensationen ska tas.
Justera procenten efter din situation
Fälten går att ändra. En student kan behöva 70/20/10 och någon med hög inkomst kan sikta på 50/20/30. Poängen är inte de exakta talen utan att alla tre posterna får en bestämd andel - och att sparandet har en egen plats i budgeten.
Automatisera sparandet först
Lägg upp överföringen till sparandet samma dag som lönen kommer, innan konsumtionen börjar. Ett sparande som ska ske med det som blir över blir sällan av - och den enda skillnaden mellan de två varianterna är ordningen på två överföringar.
Bufferten före allt annat
Innan långsiktigt sparande bör tjugoprocentsdelen gå till en buffert på tre till sex månadsutgifter. Först när den finns på plats är det rimligt att flytta sparandet till fonder - annars tvingas du sälja i fel läge när något oväntat händer.
Vanliga misstag
Att räkna på bruttolön i stället för disponibel inkomst, att klassa önskemål som behov, och att ge upp regeln helt när en månad spricker. Alla tre gör att verktyget slutar fungera precis när det behövs som mest.
Stäm av en gång i kvartalet
Jämför din faktiska fördelning med målet fyra gånger om året. Avvikelser är normala - poängen är att upptäcka dem medan de är små, och vår budgetkollen gör samma avstämning med en poäng och ett konkret förbättringsförslag. Fyra avstämningar om året räcker för att fånga varje glidning innan den hinner bli en vana. Regeln är trubbig med flit - dess värde ligger i att den faktiskt blir använd, inte i att den är exakt.