Så använder du kalkylatorn
Ange ett startbelopp, ditt månadssparande, förväntad årlig avkastning och antal år. Kalkylatorn visar direkt det framtida saldot, hur mycket du själv satt in och hur stor del som är ren avkastning - hela vägen illustrerat med en kurva över tiden, så att du ser exakt när tillväxten börjar ta fart.
Vad standardvärdena ger
Så blir det med de förifyllda värdena:
- Startbelopp: 10 000 kr
- Månadssparande: 2 000 kr
- Årlig avkastning: 3%
- År: 10
Ränta-på-ränta gör jobbet
Varje månads avkastning läggs till saldot och börjar själv generera avkastning nästa månad. I början syns effekten knappt, men efter några år står den för en allt större del av tillväxten. Det är därför kurvan böjer sig uppåt i stället för att gå i en rak linje.
Räkneexempel Börja med 10 000 kr, spara 2 000 kr i månaden och räkna med 3 procents årlig avkastning: efter tio år har du satt in 250 000 kr men saldot landar kring 293 000 kr - drygt 40 000 kr är ren avkastning. Höj avkastningen till 6 procent och skillnaden mer än fördubblas.
Sparkonto, fonder eller ISK?
Räntan du matar in bör spegla var pengarna faktiskt ligger. Ett sparkonto med insättningsgaranti ger lägre men säker ränta, medan fonder på ett ISK historiskt gett mer i utbyte mot svängningar. Kör gärna kalkylen två gånger med olika satser och jämför utfallen sida vid sida.
Buffert först, drömmar sedan
Innan det långsiktiga sparandet rullar bör en buffert på ett par månadsutgifter finnas på ett konto med fria uttag. Därefter kan månadssparandet delas mellan mål: kontantinsats, resa, pension - var och en med sin egen tidshorisont och därmed sin egen rimliga risknivå.
Automatisera månadssparandet
Lägg en automatisk överföring dagen efter lön, så sparas pengarna innan de hinner spenderas. Beteendeekonomin är tydlig: det som dras automatiskt blir av, det som kräver ett aktivt beslut varje månad glöms bort - särskilt de månader då det känns trögt.
Startbelopp mot månadssparande
En vanlig fråga är vad som väger tyngst. På kort sikt dominerar startbeloppet, men ju längre horisonten är, desto mer tar de löpande insättningarna över. I exemplet ovan står månadssparandet för över 90 procent av slutsaldot - uthållighet slår nästan alltid en stor engångssumma.
Vad är en rimlig avkastning?
Var hellre försiktig än optimistisk i antagandena. Sparkonton följer styrräntan, breda aktiefonder har historiskt gett mer över långa perioder, men inget år är det andra likt. Räknar du med en lägre siffra och verkligheten överraskar positivt blir kalkylen en glad nyhet i stället för en besvikelse.
Glöm inte skatt och inflation
Prognosen är brutto. Ränta på vanliga konton beskattas med 30 procent, medan ISK och kapitalförsäkring schablonbeskattas årligen. Samtidigt urholkar inflationen köpkraften, så det reala värdet av slutsaldot är lägre än siffran på skärmen - något att minnas vid långa horisonter.
Vanliga misstag
Att pausa sparandet när börsen skakar, att räkna med orealistisk avkastning och att låta pengarna ligga på ett lönekonto utan ränta är de tre klassikerna. Ett fjärde: att aldrig höja månadsbeloppet vid löneförhöjning - en årlig justering uppåt gör stor skillnad på tio års sikt.
Nästa steg
Testa några scenarier: ändra månadsbeloppet, förläng horisonten, justera räntan. När siffrorna känns rimliga - sätt upp överföringen samma kväll och låt tiden göra resten av jobbet.